Philip Alexius de Laszlo, MVO (30 April 1869 Budapest - 22 November 1937 London) was a Hungarian painter known particularly for his portraits of royal and aristocratic personages. Laszlo was born in Budapest as Laub Fulop Elek (Hungarian style with the surname first), the eldest son of a Jewish tailor. The family changed its name to Laszlo in 1891. As a young man, Laszlo apprenticed to a photographer while studying art, eventually earning a place at the National Academy of Art, where he studied under Bertalan Szekely and Karoly Lotz. He followed this with studies in Munich and Paris. Laszlo's portrait of Pope Leo XIII earned him a Grand Gold Medal at the Paris International Exhibition in 1900. In 1903 Laszlo moved from Budapest to Vienna. In 1907 he moved to England. He remained based in London for the rest of his life while traveling the world to fulfill commissions. Laszlo's patrons awarded him numerous honors and medals. In 1909 he was named an honorary Member of the Royal Victorian Order by King Edward VII of the United Kingdom. In 1912 he was ennobled by King Franz Joseph of Hungary; his surname became "Laszlo de Lombos". The family later shortened the name to "de Laszlo". Laszlo became a British citizen in 1914 but was interned for over twelve months in 1917 and 1918 during the First World War.   Related Paintings of Philip Alexius de Laszlo :. | Empress Elisabeth of Austria | Ailsa Mellon Bruce | The Son of the Artist | Portrait of a Lady | Portrait of Queen Marie of Romania |
Related Artists:
Francois Stroobant
Francois Stroobant (14 June 1819 Brussels - 1 June 1916 Elsene) was a Belgian painter and lithographer, and brother of the lithographer Louis-Constantin Stroobant (1814-1872) noted for his part in Flore des Serres et des Jardins de l'Europe. He attended the Brussels Academie des Beaux-Arts between 1832 and 1847, studying under Francois-Joseph Navez, Paul Lauters and Francois-Antoine Bossuet (1798 - 1889). In 1835 he worked in the studio of the lithographer Dewasme-Pletinckx in Brussels. Stroobant's subjects were mainly landscapes and architecture. He travelled extensively through the Netherlands, France, Germany, Switzerland, Italy, Spain and Hungary, exhibiting in the galleries of the Belgian towns Ghent, Antwerp and Brussels. His romantic painting style stayed constant throughout his career. He was founder and first director in 1865 of the Academie des Beaux-Arts at Sint-Jans-Molenbeek in Brussels.
Luigi Premazzi
(Milan, 1814 - Istanbul, Turkey, 1891) was an Italian painter. Premazzi attended the Brera Academy of Fine Arts and then the private school run by Giovanni Migliara. His early watercolours, based on the works of his master, were produced for the lithographic industry. His oeuvre is characterised by a repertoire of urban views produced in accordance with the dictates of perspective painting. While most of these are set in Milan, other Italian cities were also featured in later years. His smooth, precise painting also shows the influence of his contemporary Luigi Bisi in its descriptive focus on architectural detail. He presented work regularly at the exhibitions of the Societe Promotrice di Belle Arti in Turin from 1842 to 1848 as well as those of the Brera Academy. Having moved to Saint Petersburg around 1850, he became a teacher at the Imperial School of Fine Arts there in 1861. Frequent stays in the Caucasus and the Middle East provided new subjects for his paintings, which he continued to send to Italian exhibitions, where they aroused wonder and curiosity.
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).